Memories of John Paul II

Katolska kyrkans sociallära

 

Vad menas med "Katolska kyrkans sociallära"?

Katolska kyrkans sociallära är ett sammanfattande namn på det som Kyrkans läroämbete sagt i samhällsvetenskapliga och socialetiska frågor i modern tid. Grunderna till socialläran återfinns i en mängd olika dokument. Utgångspunkten är Leo XIII´s socialencyklika  Rerum Novarum (RN) från 1891. Att den tillmäts stor betydelse visas av att senare påvar gett ut uppföljande encyklikor på årsdagarna av dess tillkomst. På 40-årsdagen gav Pius XI ut Quadragesimo Anno (QA), och på den 80:e årsdagen utgav Paulus VI brevet Octogesima Adveniens (OA). Johannes Paulus II utgav till 90-årsdagen encyklikan Laborem Exercens (LE) och till 100-årsjubileet Centesimus Annus (CA).

Syftet med socialläran är att analysera det läge samhället befinner sig i, beskriva den rådande situationen för att utifrån en kristen synvinkel kritisera det negativa och ge förslag till reformer och påpeka vilka insatser bör göras. Socialläran bygger givetvis på grundläggande kristen tro och gott om hänvisningar finns till Bibeln som är en viktig källa, men Katolska kyrkan har alltid tolkat Bibeln i förnuftets ljus, och man brukar man säga att socialläran bygger på naturrätten, och alla människor kan förstå och tillägna sig den, oberoende av om man är kristen eller inte.

Sociallärans bibliska ursprung.

Studerar vi Bibeln blir det mycket tydligt att grundinspirationen kommer därifrån. Gamla testamentet är fullt av uppmaningar att handla rättvist. Profeterna förkunnar en Gud som säger: ”Sluta göra det onda, och lär er göra det goda. Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan och skaffa änkan rätt” (Jes 1:17).

Jesus visade  i handling att Gud vill rättvisa, barmhärtighet, kärlek, förlåtelse. Han visade omsorg om fattiga, utstötta, sjuka, vilket ingav människor stort förtroende för honom, och stara skaror samlades runt honom. Genom sin död blev han historiens största förebild för icke-våld. Inte minst kvinnor fick upprättelse genom honom, och t.ex. genom liknelsen om den barmhärtige samariern visar att han att etnistkt ursprung inte har någon betydelse för människovärdet och går därmed emot all rasism. Alla människor är "vår nästa"!

Jesus bildade ett exempel för de troende och den tidiga Kyrkan var mycket socialt medveten. Vi läser i Apg: "De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov (Apg 2:44-46). Sedan har Kyrkan i alla tider arbetat socialt genom att inrätta skolor, sjukhus, hjälp till fattiga. Klostren var ofta viktiga sociala inrättningar.

Rerum Novarum 1891

Den moderna sociallärans ursprung daterar sig alltså till 1891 då RN publicerades. I slutet på 1800-talet hade stora omvälvningar skett som fått konsekvenser för de enskilda människorna. Industrialismen, urbaniseringen... Arbetarna exploaterades, det fanns inga regler, inga lager som reglerade hur mycket man skulle arbeta, även små barn utnyttjades. Socialism och liberalism var de två stora politiska ideologierna under denna tid. Det var nödvändigt för Kyrkan att ta ställning till de brännande sociala frågorna. Äkta kristen fromhet kan inte innebära en flykt från världen, evangeliets anda är ju tvärtom att ta vara på sina medmänniskor som lider. Detta insåg påven Leo XIII.

Rerum Novarum behandlade arbetarfrågan och talade om arbetares rättigheter. Encyklikan tog inte som socialismen avstånd från privat ägande, det är tvärtom en mänsklig rättighet. Encyklikan var också kritisk mot liberalismen genom att slå fast att det är statens skyldighet att garantera människovärdiga arbetsförhållanden och rätt att bilda kristna fackföreningar under vissa omständigheter. Många katoliker på den tiden menade att Kyrkan skulle ägna sig åt det andliga och det inre fromhetslivet och inte befatta sig med politiska och ekonomiska frågor. Därför blev många chockade, en del katolska arbetsgivare försökte t.o.m. hindra sina anställda att ta del av encyklikan.

Påven använde ett kraftfullt språkbruk: ”Arbetarna är utlämnade åt obarmhärtiga herrars godtycke och den hänsynslösa konkurrensens vinningslystnad”,
”Storkapitalister lägger ett nästan slaviskt ok på proletärernas väldiga massa” och ”Liberalismen använder människor endast för egen vinning skull, och har en föraktfull syn på människan”. En viktig princip i encyklikan var att arbetet är till för människan – och inte människan för arbetet.

Arbetet återkommer i alla de senare socialencyklikorna. Grundprinciper är:

• Arbete kommer före kapital
• Människa före maskin
• Subjekt före objekt
• Person före funktion

Dessutom fastslås att rättvisa och frihet hör ihop. Om endast frihet råder, leder det till individualism, och rättvisa utan frihet leder till en kollektivism.

Quadragessimo Anno 1931

QA från 1931, tar också upp arbetarfrågan och utvecklade Leo XIII´s tankar. Att bilda fackföreningar fastslogs som något gott, och strejeker accepterades. Där sägs också att äganderätten är bunden till socialt ansvar, att lönen måste vara skälig, så att arbetaren kan försörja sin familj.

Johannes XXIII

Påven Johannes XXIII skrev på ett enklare, mindre akademiskt språk och vände sig inte bara till katolikerna, utan till hela mänskligheten, som det heter "till alla människor av god vilja". 1961 kom Mater et Magistra (MM) och 1963 Pacem in Terris (PT). Nu fokuseras på det internationella läget och u-ländernas situation. Han betonade vikten av att u-länder får behålla sin egen kultur och inte skall utnyttjas ekonomiskt av i-länderna.

Andra Vatikankonciliet 1962-65

Andra Vatikankonciliet 1962-1965 tog upp en mängd sociala och politiska frågor, framför allt i pastoralkonstitutionen Gaudium et Spes (GS, Kyrkan i världen av idag). Stor vikt läggs i dokumentet vid människans roll som en relationell person och samhällsvarelse.
Här läggs en modern grund för kyrkans samhällslära.

Johannes Paulus II.

Johannes Paulus II har givit ut tre socialencyklikor:

1. Laborem Exercens (LE) från 1981
2. Sollicitudo Rei Socialis (SRS) från1987
3. Centesimus Annus (CA) från 1991

I CA görJohannes Paulus II en filosofisk sammanfattning av katolsk sociallära. Utifrån den då aktuella världsssituationen skrev han: "Om den avgörande produktionsfaktorn tidigare var jorden och senare kapitalet - i betydelsen alla produktionsmedel - så är den avgörande faktorn i dag alltmer människan själv, d.v.s. hennes kunskap, särskilt den vetenskapliga, hennes förmåga att  skapa solidariska organisationer och att uppmärksamma andra människors behov och att kunna tillfredsställa dem”. Andra teman i Johannes Paulus II´s socialencyklikor är frågor kring krig och fred, kapprustningen, miljöförstöring, genusfrågor, arbetslöshet, rasism, materialism, konsumism och skuldavskrivning.

Johannes Paulus II talar om det allmänna bästa ur hela mänsklighetens perspektiv, och han kritiserar såväl den  kapitalistiska världens orättfärdiga utsugning av världens fattigaste länder som korruption i fattiga länder. 

Fyra viktiga principer

Man kan urskilja fyra viktiga principer som vägleder allt tänkande i den katolska socialläran:

• personprincipen
• solidaritetsprincipen
• delaktighetsprincipen
• subsidiaritetsprincipen

Personprincipen
Ingen påve har som Johannes Paulus II försvarat människans oförytterliga värde och värdighet alltifrån konceptionen till den naturliga döden. Han myntar begreppet ”Människan är Kyrkans första väg”. Personprincipen säger att varenda enskild person skall framstå och betraktas som en okränkbar individ med personligt anspråk på autonomi, det vill säga självbestämmanderätt för val av arbete, rätt till utbildning etc. Människovärdet står i centrum för socialläran, och här ses även människan som en samhällsvarelse, insatt i ett nät av relationer med ömsesidigt ansvar och uppdraget att tillsammans bygga upp en rättvis värld.

Solidaritetsprincipen
Innebär att enskilda personer och olika grupper, när de verkar för sina egna intressen, måste ta hänsyn till hela samhällets bästa. Solidaritet betyder enligt ordets latinska rötter gemensam förpliktelse där var och en är ansvarig för helheten.

Delaktighetsprincipen
Denna princip innebär att det är varje människas rätt, plikt och ansvar att aktivt vara med och bygga samhället. I det apostoliska brevet Christifideles laici från 1988 uppmanade Johannes Paulus II lekfolket till att arbeta politiskt. Detta upprepade han vid jubileet för politiker vid millennieskiftet och uppmuntrade det politiska livet genom att utnämna den helige Thomas Moore som skyddshelgon för statsmän och politiker.

Subsidiaritetsprincipen
Innebär att enskilda personer och grupper skall förfoga över ett så starkt frihetsutrymme och så vidsträckta utvecklingsmöjligheter som möjligt. Högre instanser som kommun eller stat skall endast rycka in i mån av behov och inte för att kväva de lägre instansernas förmåga att ta egna initiativ och fatta beslut.

Sociallärans betydelse

Socialencyklikorna har haft stor betydelse i till exempel Latinamerika där de varit ett stöd för de kristna som velat återupprätta människans värdighet i förtryckande stater.  De som en gång tog initiativ till det som sedan blev EU-projektet var alla praktiserande katoliker inspirerade av socialläran. Robert Schuman, Konrad Adenauer, Alcide de Gasperi... Man ville ha en sekulär stat men som byggde på sociallärans värderingar. Maritain talade om en ”organisering av världssamfundet efter rättvisans och vänskapens principer”. Politik och tro hörde helt ihop för Maritain. Men det handlade definitivt inte om konfessionalism eller en teokrati. Han åsyftar snarare en ”politisk vänskap” (une fraternité politique). Maritains bok Humanisme intégrale (En fullödig humanism) har lagt grunden för en respektfull och fruktbärande dialog mellan katolska kyrkan och politiska institutioner. Idén om en fullödig humanism finns integrerad i den katolska socialläran.

Tony Blairs kristna socialism inspireras också av socialläran och den har haft betydelse för flera ledande socialdemokrater som bidragit till folkhemsbygget.. Palme lär ha uppskattat den. Socialläran spelade en stor roll i den ideologiska utformningen av polska Solidaritets partiprogram och till hela det kommunistiska systemets fall. Den har inspirerat till bildandet av organisationer som Justitia et Pax och Caritas.

Genom att socialläran utgår från det allmänna bästa som något som vi alla människor tillsammans kämpar för, vilken livsåskådning de än må ha, så är socialläran något som går utöver en rent konfessionell etik. Som katoliker och kristna kan vi dela vår etik och vårt sociala engagemang med andra oberoende av deras kultur eller tro. Men som kristna ser vi också en djupare innebörd i det rätta handlandet. Med Jesus som förebild ser vi den Helige Andes verk när en god handling sker, vi vet att de liv vi lever på ett djupare plan är ett svar på Guds kallelse. Detta kan Katolska kyrkans sociallära hjälpa oss att förstå.

/Bengt Malmgren

Referenser:

Länkar till de olika dokumenten, se i den löpande texten.

Vatikanen och Europas andliga fundament - föreläsning av Sr Madeleine Fredell OP februari 2010.

Kompendium katolsk sociallära:  http://www.vatican.va/roman_curia/pontifical_councils/justpeace/documents/rc_pc_justpeace_doc_20060526_compendio-dott-soc_en.html