Katolska kyrkan tillsammans med stora delar av resten av kristenheten, ortodoxa och många protestanter tror att Nattvarden (Eukaristin) är Kristi kropp och blod därför att den undervisningen finns i Bibeln och det har i alla tider varit Kyrkans tro.
Nattvarden har sin motsvarighet i GT i judarnas påskmåltid som går tillbaka till Israels folk räddning ur Egypten där dödsängeln gick förbi de hus där Lammets blod var struket på dörrposterna (2 Mos 12). Den centrala erfareneten av befrielse - räddning - personlig gudserfarenhet får sitt konkreta uttryck i judarnas påskrit som firas till minne av detta. Man erfar då man firar påskmåltiden Herrens förbigång, psach, en gång till, som närvarande verklighet. Man erinrar sig det inte bara på ett intellektuellt sätt, utan man är med om det som en gång var i en rituell måltid. Den judiska påskmåltiden har en mycket bestämd form och man läser och sjunger bestämda texter. Denna påskrit har karakteriserat Gamla förbundets folk ända fram till nutiden. Den som har varit med om en judisk påskmåltid vet vilken stämning av oerhörd glädje över befrielsen från förintelse, hot och betryck som kommer till uttryck där (och som man naturligtvis alltid aktualiserar också i de omständigheter som det judiska folket under sin växlingsrika historiska har varit med om) han vet ungefär vad det är att vara med om i en sådan rituell måltid som handlar om en verklighet som i själva verket ligger tusentals år bakåt i tiden. Detta är fundamentalt för att också förstå den kristna Nattvarden och det kristna påskfirandet.
Enl. bibelforskningen är den älsta nytestamentliga text vi har som beskriver instiftelsen av Nattvarden 1 Kor 11:23 ff. Texten dateras till år 57 e.Kr. Paulus beskriver här en rituell form som han inte har hittat på själv: "Jag har själv tagit emot av Herren..."
Texterna från evangelierna anses i allmänhet vara något yngre. De texter som direkt återger instiftelsen av Nattvarden finns på följande ställen: Mark 14:22-25, Matt 26:26-29, Luk 22:14-20. Bröd och vin sätts i direkt relation med Jesu offerdöd. Hela handlingen sätts också i relation till eskatologisk tid: "Aldrig mer skall jag dricka av det vinstocken ger, förrän den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike." Matteus berättelse anses gå tillbaka på Markus som förlaga. Paulus och Lukas representerar en annan tradition som kan följas tillbaka till 40-talet. De har en medvetet arkaiserande stil. Den korsfäste Kristus framställs som Herrens lidande tjänare enl. Jesaja 53, vilket är en typiskt semitisk vändning.
En central text i detta sammanhang är också Johannesevangeliet kap. 6 som beskriver brödundret där 5 bröd och 2 fiskar räcker till att bespisa flera tusen människor. I samma kapitel talar Jesus om sig själv som "livets bröd".
Urgestalten för eukaristin såsom vi kan utläsa det av de angivna bibelställena innehåller följande väsentliga punkter:
Välsignelse av brödet och vinet
Utdelning av bröd och vin vid en påskmåltid
Koppling till Jesu kropp och blod i hans försoningsdöd
Eskatologisk koppling
Upprepningsbefallning
Messiasmåltiderna (bespisningen av de 4000 och de 5000), av vilka den ena återges i Johannesevangeliets 6:e kapitel är ett nytt manna-under. De antyder fullheten i Kristi rike. Johannes är också noga med att anknyta till påsken: "Det var strax före judarnas påskhögtid" (Joh 6:4)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar