Enorma ekonomiska och industriella intressen ligger bakom att få igång forskning på embryonala stamceller och att tysta den etiska debatten. I stället för att fortsätta att satsa på den etiskt okontroversiella forskningen med adulta stamceller där redan stora framsteg gjorts ser man här en genväg till stora vinster. I Sverige tycks forskarna vara helt i händerna på dessa intressen, och man verkar betrakta den etiska frågan som en icke-fråga, man är mest intresserad av att få tillräckliga anslag och att inga hinder sätts upp för utvecklingen.
Det etiska övervägandet rörande forskning på embryonala stamceller gäller frågan om vilket värde som skall ligga till grund och bära upp alla våra övriga värden och prioriteringar. Är det respekten för livet självt eller en viss syn på liv och hälsa? Utan en grundläggande respekt för mänskligt liv står andra ambitioner eller strävanden på lös grund. Människan riskerar att själv bli en förbrukningsvara.
Katolska kyrkans syn på denna fråga är helt klar: Kyrkan säger nej till forskning på embryonala stamceller eftersom det innebär förstörelse av människoliv i dess allra första stadium. Varje nytt människoliv uppstår i konceptionen då en ny genotyp bildas vars utveckling därefter är samordnad och fortlöpande, utan språng, fram till födelsen och vidare till vuxen ålder.
President Busch´s veto
Nyligen har vi hört att president Busch har framlagt sitt veto mot federalt stöd till forskning på embryonala stamceller, och motivet var etiskt. "Här går en moralisk gräns", sade presidenten och illustrerade sitt ställningstagande genom att omge sig med 18 familjer som alla adopterat nerfrusna embryon och använt dem till att själva få barn. "Vart och ett av dessa barn adopterades när de fortfarande bara var ett embryo, och har välsignats med chansen att få växa upp. Dessa flickor och pojkar är inga reservdelar", fortsatte presidenten.
I Sverige verkar man inte vara intresserade av de etiska implikationerna av embryonal stamcellsforskning. Busch´s veto av etiska skäl kommenterades av några vetenskapsmän på så sätt, att det kanske förhindrar denna forskning i USA, men samtidigt kan det vara bra för Sverige, eftersom man då kan vara mera benägna att ge satsa pengar i Sverige där forskningen är tillåten. Inte ens en ansats till att ta upp den etiska frågan som tydligen av dessa forskare betraktas som en icke-fråga. Forskarnas kommentarer illustrerar dock ytterligare en aspekt: Det finns oerhört stora pengar i embryonal stamcellsforskning och starka ekonomiska intresser driver på för att få fart på denna forskning. Man är då givetvis inte intresserad av en etisk debatt som skulle ifrågasätta det hela.
Hycklande beslut i EU´s ministerråd
Lika tydliga har inte EU´s ministerråd varit i sitt ställningstagande. Man tycks visserligen erkänna att embryonal stamcellsforskning är ett etiskt problem, men beslutar ändå om att stödja sådan forskning och överlåter beslutet åt respektive medlemsland. Beslutet i EU:s ministerråd innebär att man säger ja till finansiering av existerande forskningsprojekt på stamceller som andra tagit fram, men samtidigt förbjuder förstörelse av embryon. Detta liknar rent hyckleri eftersom dessa stamceller som andra tagit fram implicerar att dessa andra förstört levande embryon för att ta fram stamcellerna som de sedan säljer. Den som producerar och säljer stamceller och den som köper dem har intressen som sammanfaller, vilket gör att ur etisk synvinkel är köparen delaktig i ansvaret. Beslutet i EU´s ministerråd innebär också att man får finansiera forskning på nedfrusna embryon som inte implanterats, om man har konstaterat att de är döda. För att konstatera att de är döda måste man tina upp dem, vilket ofta medför att de dör. Det finns ännu ingen teknik för att dödförklara nedfrusna embryon. Detta är alltså inget man kan göra utan att förstöra embryn.
Ministerrådets beslut består alltså av tre regler som inbördes strider mot varandra. Kritiken från Katolska kyrkan har inte varit nådig, och inte bara katolska tidningar utan också annan press sagt att detta beslut är hyckleri.
Fakta
Stamceller är omogna celler som genom delning ger upphov till nya celler. Dessa celler utgör en nyckeln till förståelsen av hur människokroppen utvecklas och förnyas.
Man skiljer mellan embryonala stamceller som förekommer hos ett mänskligt embryo i dess allra första utvecklingsfas och adulta stamceller som finns hos vuxna individer. Forskning på ADULTA mänskliga stamceller är etiskt okontroversiell, och viktiga resultat inom detta forskningsområde har redan uppnåtts. Det har visats i experiment med adulta mänskliga stamceller från benmärg att de kan förbättra hjärtfunktionen efter hjärtinfarkt. Engelska forskare har rapporterat att stamceller från hud kan förändras till hjärnceller, vilket ger hopp om att finna botemedel med adulta mänskliga stamceller för Parkinsons sjukdom. Adulta stamceller har använts sedan flera decennier i behandlingen av blodcancer. Detta innebär inget etiskt problem.
Vad som är nytt är upptäckten att man kan isolera stamceller från embryon och få dem att dela sig utan att ändra karaktär. Utvinning av embryonala stamceller är högst kontroversiell eftersom den förutsätter förstörelsen av ett mänskligt embryo, dvs. utsläckandet av mänskligt liv i dess allra tidigaste utveckling. Embryon som används vid forskning kan hämtas bland dem som redan framställts i samband med assisterad befruktning och som bevaras nedfrusna. Med samma teknik kan man också framställa embryon endast i forskningssyfte. Det kan också bli möjligt att framställa nya embryon genom somatisk kärnöverföring, dvs kloning.
År 2000 var kartläggningen av människans genetiska utrustning klar.
Två rivaliserande företag var nästan samtidigt klara med arbetet, och nu rivaliserar man om att profitera på arbetet.
Man fann att människan inte består av mer än cirka 30 000 gener, istället för minst 100 000 som man ltidigare trott. Dessa gener, människans arvsanlag, utgör inte mer än tre procent av hela människans DNA. De övriga delarna i arvsmassan är så kallat skräp-DNA. Man fann också att den genetiska variationen mellan olika människor inte är mer än en på 10 000. 99,99 procent av hela genomet är gemensamt för alla människor. Människor med samma etniska bakgrund kan ha större genetisk variation sinsemellan än människor från Afrika, Asien och Europa, ett nog så gott argument mot alla former av rasism.
De nya landvinningarna på genetikens och e molekylärbiologins område har långtgående antropologiska implikationer. Människosynen är en angelägenhet och ett första rangens intresseområde för många av dagens ledande biologer. Många forskare medger att biologin inte kan fånga in hela människan.
Erwin Bischofberger skriver i tidskriften Signum 2:2001:
"Det finns ett från biologisk synpunkt bekräftat och berättigat utrymme för personlig utveckling och individuella val som inte kan motiveras utifrån människans genetiska grundritning. Man har blivit mer misstänksam mot föreställningen om att människan är fastkedjad i sitt biologiska fängelse som både beteendeforskaren Burrhus F Skinner (Beyond Freedom and Dignity, 1971) och hans kollega i Harvard, sociobiologen Edward O Wilson (Sociobiology: The New Synthesis, 1975) menar. Deras deterministiska syn på människan behärskade mycket av den akademiska världen under senare delen av 1900-talet.I stället får den personalistiska människosynen oanat och oväntat stöd. Den behöver inte längre lita enbart till sin judisk-kristna filosofiska tradition. Det är anmärkningsvärt att världsledande biologer och genetiker inte har några starka invändningar mot att människan inte enbart kan tolkas utifrån biologiska förklaringsmodeller. Man kan med bibehållen intellektuell redlighet tala om människans frihet och värdighet. Utrymmet för dem som förnekar människans fria vilja har blivit något snävare. Biologer har börjat ställa frågor som de utifrån sina egna kunskaper inte kan besvara."
Fler referenser:
Respekt, faktabakgrund och fler länkar
Uttalande av Europeiska biskoparna juli 2006
SvD Brännpunkt 8 aug: KD: Mänskligt liv får adrig bli råvara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar