Tonläget är högt i debatten om äktenskapet. Som genom ett trollslag förväntas nu alla springa åt ett och samma håll. Om man anser att samhället bör fortsätta att ge en tydlig institutionell karaktär åt det heterosexuella äktenskapet så som skett under alla tider, så finns det ingen ände på de invektiv och negativa omdömen man får utstå från delar av journalistkåren som tävlar med gay-rörelsens lobbyister om att stämpla alla sådana åsikter som homofoba, ja rentav människofientliga och kränkande mot respekten för alla människors lika värde.
"En grupp dinosaurier, på en femårings nivå, utan intellektuell spänst, en egendomlig skara människor som bland annat innefattar parmesannasaren AB och kolerikern JM" vräker Johannes Forssberg ur sig på Expressens ledarsida när han skall beskriva dem som står bakom och har undertecknat uppropet bevara äktenskapet. Eftersom också jag har skrivit under detta så antar jag att även jag är föremål för denna hans bedrövliga spya av okvädningsord. Så mycket intellektuell spänst är det inte i det han skriver, denna unga arga journalist verkar mera angelägen att gå med strömmen än att lyssna på dem som inte springer åt samma håll som han.
Forssberg tillhör en skara journalister som tydligen anser det poltiskt legitimt att driva med och även håna de kristna på ett sätt som knappast skulle tolereras mot några andra grupper i samhället. Som kristna får vi stå ut med detta, Forssbergs okvädningsord är dock småpotatis jämfört med den förföljelse kristna varit vana vid i alla tider, men det är allvarligt för att det sprider en olustig stämning i samhället.
Många journalister köper helt och hållet gay-lobbyisternas verklighetsbeskrivning och anser det självklart att de skall ha tolkningsföreträde och skriva andra på näsan vad de tycker och verkar inte ha tillstymmelse till intresse att lyssna och ta in vad andra verkligen säger. I deras tolkningsmodell urskiljer jag vissa återkommande element.
1. Påstående: Är man inte för könsneutrala äktenskap är man homofob. Detta budskap är en del i propagandastrategin, har det uttalats med eftertryck riktigt många gånger, så blir det till slut en sanning som ingen orkar säga emot.
Invändning: Detta är naturligtvis nonsens. Invändningarna mot könsneutrala äktenskap ligger på ett helt annat plan, det har inget med homofobi och göra, och det är närmast oförskämt hur denna etikett klistras på folks näsor hela tiden.2. Påstående: Har man en traditionell syn på äktenskapet och anser att det skall fortsätta att vara heterosexuellt, så är man "högerkristen" eller tillhör en liten utdöende minoritet som kommer att försvinna av sig själv med tiden.
Invändning: Även om inte alla kyrkor varit med i just kampanjen i Stockholms tunnelbana, så är de grundtankar som kampanjen står för sådana som delas av större delen av kristenheten och de stora kyrkofamiljerna. Svenska kyrkans biskopar och deras delvis positiva inställning till könsneutrala äktenskap är ju en försvinnande liten minoritet inom världskristendomen. Det svenska uppropet bevara äktenskapet har hittills skrivits under av mer än 55.000 personer innefattande ledare för många av de kristna samfunden, också biskop Anders Arborelius från Katolska kyrkan.3. Påstående: Äktenskapet är till för att spegla kärleken i alla dess former som den praktiseras av människor idag, det är därför nödvändigt att göra det könsneutralt eftersom man annars kränker människor som har en homosexuell läggning.
Invändning: Tanken bakom att bevara äktenskapet som ett förbund mellan två personer av olika kön är att grunden för äktenskapet inte i första hand är en lagstiftning om kärlek. I nästan alla avseenden är vi människor fysiskt autonoma, men det finns en funktion där det krävs en enhet mellan en man och en kvinna för att vi ska fungera, och det är fortplantningen, och samhället bör fortsätta att ge en institutionell karaktär åt detta. Homosexuella relationer saknar den biologiska och antropologiska grunden för att ge dem status som äktenskap. Detta har inte det minsta att göra med att kränka personer med homosexuell läggning. Lobbyisterna inom gay-rörelsen påhejade av många journalister vill inte lyssna till detta utan fortsätter i propagandasyfte att trumpeta ut att kristna är homofoba och kränker homosexuellas rättigheter. Att piska upp stämningen på sådant sätt riskerar att skapa mycket onödigt lidande och osäkerhet hos homosexuella personer.
Stämningen idag börjar likna den i antikens Rom. Det fanns ett samband mellan fientlighet mot den tidiga kyrkan och den moraliska nedgången av det Romerska imperiet. Rom ville inte lyssna till de kristna som protesterade mot kränkningar av människovärdet, t ex abort och dödandet av nyfödda oönskade barn. Romarnas hedonistiska kultur hotades av de kristnas vittnesbörd och livsstil. I Sverige kastas inte de kristna till lejonen, men det är ändå ett observandum att det går att håna och skriva nedsättande om kristna på ett sätt som inte skulle vara acceptabelt för några andra grupper (ersätt kristna med t.ex. judar eller homosexuella och smaka på hur det skulle kännas om man skrev så om dem).
Var Katolska kyrkan tillsammans med majoriteten av världskristendomen står är helt klart: Inspirerade av Kristus värnar vi om människans värdighet, alla människors lika värde, vi är mot hatet, mot exploateringen av det mänskliga livet. Vi värnar om att alla män och kvinnor och barn skall få uppleva en autentisk frihet och i gemenskap med andra kunna tjäna mänsklighetens bästa. Vi vill bygga kärlekens civilisation.
Läs också Sten-Gunnar Hedins artikel i Dagen, "Media öppnar för hatbrott mot kristna" och kommentar på Elisabeth Sandlunds blogg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar