söndag 23 mars 2008

Hur troligt är det att Jesus uppstod i sin kropp?

Påsk!  Kvinnorna kom först till graven. Sedan kom Petrus och Johannes. Den stora stenen framför gravöppningen var bortvältrad. Kroppen var borta! Linnebindlarna som kroppen hade varit inlindad i låg hopvikta. Johannes var ivrigast, han kom fram före Petrus och lutade sig in i gravkammaren. När Petrus kom fram gick han in i graven, och Johannes följde efter honom. Och det sägs om lärjungen att "han såg och trodde" (Joh 20).

Frågan i rubriken är retorisk. Vi kristna vet att Jesus uppstod. På detta faktum står och faller hela den kristna tron. Men hur är det om man inte tror? Vilka argument har man för att inte tro? Jag antar att en vanlig föreställning man har är att det inte finns några belägg för att uppståndelsen skett och att kristna famlar i mörkret. I själva verket finns många belägg. Det går givetvis inte att bevisa något som skedde för 2000 år sedan, men indicierna för att något märkligt hände kring denne Jesus är många. Förutom hänvisningen till den tomma graven finns beskrivningar om hur Jesus under en tidrymd av 40 dagar efter sin död visar sig för lärjungarna vid många olika tillfällen. Bibeln är på denna punkt mycket tillförlitlig som historisk källa, och många oberoende referenser ger samma budskap. Här följer några av de bibelställen som talar om uppståndelsen: Matt: 28:6-7, Mark: 16:616:916:1216:14, Luk: 24:6, Joh: 21:121:14, Apg: 1:313:31, 1Kor: 15:5-615:8.
Han visade sig inte bara för den inre kretsen. Enl. Paulus (1Kor15:6) visade han sig vid ett tillfälle för mer än 500 personer. Även för Paulus visade han sig (1Kor 15:8).

Såsmåningom står den oerhörda sanningen klar för hans anhängareKristus har uppstått från de döda! Uppståndelsen var något helt osannolikt, inget lärjungarna väntade sig. Visserligen hade Jesus talat i sådana termer innan sin död, han hade även väckt upp döda (änkans son i Nain, Lasarus), men de förstod inte vad han talade om. Men i ljuset av vad som skett läste man nu Gamla testamentet och erinrade sig vad han själv undervisat under sin levnad, och plötsligt ser man sammanhanget. T.ex. Jesajas profetia om Herrens lidande tjänare (Jes 53) befanns handla om Kristi offerdöd på korset. Under sin levnad hade han ofta hänvisat till att han måste lida och dö, men lärjungarna ville inte lyssna till sådant tal. När han var på väg ner från förklaringsberget berättar både Matteus och Markus att han sade: ”Berätta inte för någon om det ni har sett, förrän Människosonen har uppstått från de döda.” (Matt 17:9).
Kyrkan formades under inflytande av att man mer och mer överväldigades av och fattade konsekvensen av Kristi uppståndelse. Uppståndelsetron var mycket stark och byggde på direkt erfarenhet, och den unga kyrkans vittnesbörd var klart och tydligt: Den korsfäste är Herre och Messias. Vi kan alla vittna om detta (Apg 5:30-32).

Min poäng är att det inte går att bevisa uppståndelsen, det är i sista hand en trosfråga, men det finns många starka objektiva indicier på att något mycket märkligt skett med Jesus som man inte avfärdar så lätt.

Inga kommentarer: