Att bevisa en medicinsk behandlings effekt är inte lätt. Nu senast har antidepressiva läkemedels effekt varit uppe till diskussion då en vetenskaplig studie kartlagt att man övervärderat deras effekt eftersom man gjort ett selektivt urval av de artiklar som publicerats: De artiklar som visar på stor effekt har favoriserats i förhållnande till de artiklar som visar på sämre effekt. Det är fortfarande inget tvivel om att antidepressiva läkemedel, såsom SSRI-preparat som används mycket idag har en mycket god effekt när det gäller att bota mycket djupa depressioner, men vid mildare former av depressivitet är effekten inte klarlagd. Detta erkänner även företrädare för läkemedelsindustrin. Inte desto mindre används antidepressiva idag i mycket stor utsträckning även för milda och måttliga depressionstillstånd. Även ungdomar ges i allt större utsträckning dessa medel.
Det får inte vara så att en övertro på piller gör att man överger andra sätt att hjälpa ungdomar i kris, såsom relationsskapande åtegärder, tillräckligt hög lärartäthet, tillgång till kurator och skolsköterska etc. och att man inte i tillräcklig utsträckning är uppmärksam på bieffekter när nu preparaten används i stor skala. T.ex har det uppmärksammats att antidepressiva medel varit inblandade i flera av de våldsdåd och skolskjutningar som begåtts av ungdomar. Vad har månne detta för relevans?
Tron kan försätta berg brukar man säga. Detta vet också vetenskapsmännen. Placebo-effekten är en erkänd faktor att räkna med i vetenskapliga studier, så alla försök som skall visa på ett läkemedels effekt körs numera "dubbel blind", dvs en försöksgrupp får verksam substans och en annan grupp får sockerpiller. I upplägget ingår också att varken försökspersonen eller behandlande läkare får veta om det piller som ges innehåller verksam substans eller inte. Och genomgående är det så när man summerar slutresultatet av sådana studier, att både placebo och verksam substans har effekt på de symtom som är föremål för behandling. Endast om verksam substans har större effekt än placebo anses studien ha klarlagt att läkemedlet har bevisad effekt.
Vi lever i ett samhälle som har en oerhörd tro på vetenskap och farmakologiska substansers effekt. Läkemedelsindustrin pumpar ut reklam, vetenskapsmän förväntar sig att de skall få framgång i sin forskning, läkare tror på de preparat som de skriver ut, och patienter har ofta en stark förväntan på bot och lindring genom medicinen. I detta positiva förväntans-klimat kan man tänka sig att placebo-effekten är förstärkt. Det skulle vara intressant om man på samma sätt som man studerar läkemedel skulle studera andra metoder såsom psykoterapi, själavård och förbön. I ett positivt förväntansklimat är jag övertygad om att man får starka positiva effekter av dessa metoder också.
Problemet är att man inte kan göra dubbel-blind studier där man jämför dessa olika metoder med piller. Men jag tror det finns en meta-placebo-effekt i vår kultur till förmån för biologiska metoder. Man har förväntan att piler skall kunna ge vetenskapligt bevisad effekt, men någon sådan förväntan finns inte när det gäller t.ex. själavård och förbön. I den mån effekt kan visas, så hänvisas till placebo-effekten. Men hos kristna finns en stark förväntan och tro på att Gud hör bön och kan hela genom förbön och själavård. Tittar man vetenskapligt på detta skulle man t.o.m. kunna säga att det är bevisat att mirakler sker. Därmed inte sagt att man kan föra i bevis vad som är orsak till miraklet, men om det har skett i ett kristet sammanhang med förbön och själavård, så tror givetvis den kristne att det är Gud som helar. En troende människa behöver inte ha några ytterligare bevis. Exemplen från evangelierna är åtskilliga, och vittnesbörden från kristna i alla tider är många. Jag kan själv hänvisa till många personer jag känner som kan vittna om helande genom förbön. Och på kristna vallfartsorter som Czestochowa i Polen eller Lourdes i Frankrike är väggarna tapetserade med kryckor och olika votivgåvor srån tacksamma människor som blivit helade.
I Lourdes t.ex. finns en oberoende vetenskaplig delegation som undersöker alla påstådda helandeunder. Det är många hundra helanden genom åren som den vetenskapliga kommissionen bedömt som oförklarliga mirakler. Och då skall man veta att man över huvud taget inte befattar sig med funktionella åkommor såsom botande av blindhet och lamhet, utan kravet är att helandet skal vara omedelbart och kunna verifieras med oberoende metoder som t.ex. röntgenundersökningar. Kyrkan har ännu strängare kriterier för att förklara något som ett äkta helandeunder, och av de helanden som den vetenskapliga kommissionen bedömt som oförklarliga har Kyrkan valt ut drygt 60 fall som man betraktar som äkta helandeunder.
Detta med kristet helande genom förbön är en mäktig och omfattande verklighet, det är märkligt att det vetenskapliga samhället så lite uppmärksammar det och avfärdar det som övertro, samtidigt som det i samhället finns en lika stor övertro på piller och biologiska metoder som åtföljs av betydligt mindre vetenskaplig skepsis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar