I Katolskt Magasin har förts en debatt om brister i ledarskap och organisation inom stiftet. (Se KM nr 6,7-8,9.10.11 2008). I nr 10 efterfrågar biskopen konkreta råd om hur vi kan få ett bättre ledarskap och organisation. Följande text är ett svar på biskop Anders Arborelius vädjan. Den har tillställts biskop Anders i sin helhet, och senare delen av texten publicerades också i KM nr 11.
--------------------------------------------------------
Jag blir glad över biskop Anders ödmjuka och öppna hållning till sitt ledarskap. Redan detta visar att han besitter bra ledaregenskaper. Biskopen skriver att han inte känner sig riktig bekväm med ledarrollen, men biskopen utövar ledarskap för Katolska kyrkan i Sverige vare sig han vill eller inte, det går inte att abdikera från den rollen.
Biskop Anders har stort förtroende bland katolikerna när det gäller hans tankar om Kyrkans målsättning, men det finns en stor oro just på de punkter biskopen tar upp, att han inte skall kunna hantera de mera praktiska delarna av ledarskapet, så att informella ledare och okontrollerade grupprocesser tar över istället.
På vissa områden utövar biskopen ett mycket beundransvärt ledarskap. En viktig sak är att utpeka mål och vision för dem han leder. Här är han mycket tydlig. Målet är att evangeliet skall bli kött och blod i vårt stift och i vårt land, och att alla katoliker måste inspireras att bidra till detta. Genom predikningar och uppmuntrande stöd till olika grupper och organisationer i stiftet verkar biskopen outtröttligt för detta mål. Genom biskopens många ekumeniska kontakter och gemensamma manifestationer med ledare från andra samfund tydliggör han att Katolska kyrkan inte får isolera sig utan har ett ansvar både för den kristna enheten och att nå ut till hela Sveriges folk. Därför uppfattar många även utanför katolska kyrkans ram honom som en viktig andlig ledare i det kristna Sverige.
Förtroendet för stiftets centrala administration är överlag lågt, man har tidigare kriser i minne, slutenheten är fortfarande stor och det svårt att få insyn. Detta är nödvändigt att göra någonting åt. Det räcker inte med nya tjänster, först måste man ta itu med arbetsmiljö- och ledarskapsfrågorna.
Följande punkter tror jag är viktiga att tänka på:
Ledningsgrupp: Det är ett ensamt jobb att leda ett stift. Många viljor drar åt olika håll, man blir älskad eller hatad, en del vill kanske t.o.m. ha bort biskopen. Detta är inget märkvärdigt, det förekommer i alla större organisationer, men det är viktigt att vara medveten om och hantera sådant, annars låser det organisationens möjlighet att arbeta effektivt. Biskopen borde ha stöd i form av en mindre ledningsgrupp som han själv utser. Men redan en sådan sak kan vara kontroversiell.
Kommunicera mål och gemensam värdegrund: Medarbetarna är den viktigaste resursen. Alla medarbetare måste vara solidariska med målet och dra åt samma håll. Detta är inte självklart om det inte explicit kommuniceras. Tydliga mål och arbetsbeskrivningar för varje medarbetare och stiftsorgan måste finnas. Ordna studiedagar för all personal där man arbetar med värdegrund och målsättning, här skall man inte dra sig för att ta in utomstående konsulter, det finns många bra sådana, det är inget krav på att de skall vara katolska. Bara för att kyrkan ber för sjuka, drar man sig inte för att rekommendera doktorn när man blir sjuk. Samma sak här: Det finns mycket bra kunskap och erfarenhet ute i samhället som kyrkan optimalt bör använda. Biskopen och medarbetarna är experter på Katolska kyrkan, konsulterna är experter på allmänna principer för ledarskap och organisation, utifrån de förutsättningarna gör man ett gemensamt arbete.
Öka rekryteringsbasen. Ledande tjänstemän rekryteras ur en ganska liten personkrets där det ofta händer att man känner varandra, jävsituationer och vänskapskorruption uppstår lätt, erfarenhet bakåt visar att kyrkan inte är immun mot sådana saker, här gäller att inte vara blåögd. När förordnanden för olika tjänster inom stiftet skall förlängas, utgå då inte från att sittande befattningshavare är den mest lämpade, ha en öppen rekrytering, utannonsera tjänster, bredda rekryteringsunderlaget utanför den inre kretsen.
Öppenhet och kommunikation är viktiga nyckelord. Upplevda spänningar och problem måste ventileras och kommuniceras inom organisationen, se till att det finns regelbundna personalmöten som alla måste delta i. Tillåt inte ”korridorsnack” och att det bildas kotterier. Öppenheten måste gälla även utåt till församlingarna och katolikerna i Sverige. Stiftet upplevs som slutet, det finns t.ex. ingen lättillgänglig information om vem som sitter i de olika råden. Vem som styr och hur beslut fattas är ofta höljt i dunkel. Sådant skapar misstro och oro också när det inte borde finnas fog för sådant. Att ta ansvar för vilken information som förs ut och hur den förs ut är en grannlaga sak som är högsta ledningens ansvar. En informationssekreterare behövs som assistent i detta arbete, men ansvaret för innehållet i informationen kan ledningen inte delegera bort.
Bengt Malmgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar