Rektorerna för de teologiska högskoleutbildningarna är inte nådiga i sin kritik av Högskoleverket som gett avslag på samtliga nya ansökningar om examinationsrätt samt även framfört kraftig kritik mot de etablerade teologiska utbildningarna vid de statliga universiteten. Högskoleverkets chefer har nått toppen av sin inkompetensnivå, säger Pekka Mellergård, rektor på Örebro teologiska högskola i en intervju i Dagen. Hela utredningen andas brist på horisont, menar han, den speglar inte morgondagen, utan gårdagen och att Sverige har varit ett av väldens mest sekulariserade länder. Mellergård tycker det är intressant att kritiken också drabbar de klassiska institutionerna som universiteten i Uppsala, Göteborg och Lund. "Det här är en politisk och ideologisk aktion. En partsinlaga som speglar tidsandan, en sorts naiv tro på kunskapsteoretisk neutralitet", säger han.
Philip Geister, rektor på Newmaninstitutet är mycket förvånad över beslutet, som han menar är helt absurt. Kommissionen som besökte Newmaninstitutet tyckte att lärargruppen var tillräckligt stor och kompetent, nu verkar det som om Högskoleverket dömer efter kriterier som vi inte var medvetna om, och dessutom mot den egna kommissionens utlåtande, menar han.
Visst är det viktigt och som sig bör att högskoleutbildningar granskas utifrån kvalitets- och kompetenskrav, det är en av Högskoleverkets uppgifter. För en tid sedan granskades sjuksköterskeutbildningar som också fick kritik. Men när det gäller de teologiska utbildningarna verkar det som om Högskoleverket har svårt att skilja kvalitetsaspekter och ideologiska aspekter åt. Är detta frukten av den naiva kunskapteoretiska neutralitetstro som präglat generationerna från mitten av 1900-talet? Personer ur de generationerna sitter nu som chefer och beslutsfattare. Det har uppstått en fullkomlig mytbildning kring kristendomens påstådda vetenskapsfientlighet, fallet Galilei är ett typexempel där en historieförfalskande mytbildning länge nog fått dölja fakta (Se min, Yvonne Maria Werners och Per Ewerts artikel i Dagen). Andra exempel på denna naiva dumdryghet såg vi i protesterna mot att välja en rektor för Lunds universitet som var kristen, eller i protesterna mot påvens besök på La Sapienza-universitetet i Rom för en tid sedan.
Sanningen är att kristendomen betytt oerhört mycket för utvecklingen av vetenskap och forskning i den västerländska kulturen, många av våra mest ärevördiga universitet var grundade av Kyrkan från början. Högskoleverkets halsstarrighet i denna fråga säger nog mera om det komplicerade förhållandet till religion som finns i det officiella Sverige än det säger om de teologiska institutionerna. I vilket annat land än Sverige skulle man kunna komma på en så befängd idé som att skapa en statlig imamutbildning? Tack och lov underkändes förslaget av utredaren Erik Amnå. En sekulär stat ska givetvis inte styra en religiös organisation genom utbildning av dess ledare.
Stefan Helgesson som skriver en bra kommentar om den teologiska forskningen i DN´s kulturdel är inne på samma linje. Han tycker att Högskoleverkets kritik är mycket besynnerlig. Det finns en vital och mångfacetterad teologisk forskning i Sverige med hög kompetens, menar han. Givetvis skall kyrkorna inte styra den teologiska forskningen vid de statliga universiteten, det håller jag med om, och det håller också Helgesson med om. Men frågan är om bilden som Högskoleverket ger stämmer, säger Helgesson. Att universiteten ger pastoralteologiska kurser är att likställa med uppdragsutbildning. Det är knappast något mer anmärkningsvärt med det än att sälja forskningstjänster åt ett teknikföretag.
I slutändan handlar det nog om att man måste ge upp hela den naiva visionen om en relativistisk kunskapsteoretisk neutralitet. I vår förståelse av verkligheten kommer det alltid att ingå att vi har en viss för-förståelse utifrån vår bakgrund och tradition, det kan man inte komma ifrån. Bättre då att ta in det i övervägandena än att inte låtsas om det. De som fortfarande tror att det går att komma ifrån detta uppfattar jag som lika naiva som de mest inbitna kristna bibelfundamentalisterna som tror att det går att tolka Bibeln utifrån bokstaven utan att ta hänsyn till bakgrunden i den kristna traditionen. Denna naivitet tycker jag mig se i flera sammanhang, t.ex. på psykoterapiforskningens område där man nu dömer ut psykodymanisk forskning till förmån för KBT och lägger ner Psykoterapi-institutet med hela dess rika erfarenhet på detta område.
Christoffer uttrycker det mycket bra på sin blogg:
"Jag tycker hela mentaliteten visar på det som är det grundläggande hotet mot en vital pluralism, och det är att det inte får finnas akademiska miljöer som har olika förvetenskapliga perspektivgivande faktorer. I England finns det gott om college som har olika profil och det skapar en vital pluralism, istället för den agnostiska relativism-light som likställs med pluralism i Sverige."
Teologi är en vetenskap om tron, teologin studerar och reflekterar över tron, men den uppfinner inte tron. En teolog som i det kristna sammanhanget varit noga med denna distinktion är Joseph Ratzinger, tidigare chef för tronkongregationen, numera påven Benedikt XVI. Tron får sitt eget erkännande som något som givits åt Kyrkan att förvalta. Tron kan bli föremål för teologisk reflektion, men teologin "uppfinner" inte tron som en intellektuell process. Tron kan inte bevisas eller motbevisas, men detta innebär inte att den teologiska reflektionen inte kan vara föremål för vetenskap och förnuft. Därför är teologin som vetenskap i högsta grad berättigad. Teologisk forskning och utbildning kan finnas både vid statliga sekulära universitet och vid lärosäten som drivs av samfunden själva. Att underkänna teologisk forskning som bedriv i kyrkans regi är lika befängt som att underkänna teknisk forskning bara för att den bedrivs i ett teknikföretags regi. Istället för att låtsas om att det finns en slags neutral ojävig kunskapsteoretisk neutralitet utan för-förståelse, är det lika bra att arbeta med och medvetandegöra för-förståelsen och se det som något som berikar och fördjupar perspektivet.
Tro och Förnuft: Encyklika av påven Johannes Paulus II.
Posted 2009-6-5 9:56 by Bengt Malmgren | Add post to favorites | Add blog to favorites
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar