En debatt pågår mellan Broderskapsrörelsen och Claphaminstitutet med anledning av ett kristet vänster-manifest som de publicerat. I manifestet uttrycktes i inlindad form att man är för könsneutrala äktenskap. Uttryckssättet var "all kärlek är bra kärlek". Man anklagade också Claphaminstitutet för att vara "kristen höger" och utnyttjade då ordets i svenska öron negativa associationer.
Tuve Skånberg och Stefan Swärd från Claphaminstitutet replikerade och skrev att Claphaminstitutet är politiskt oberoende och att man tar avstånd från att etiketteras som kristen höger. Man konstaterade också att Claphaminstitutet och KD alls inte står ensamma i avvisandet av samkönade äktenskap vilket skribenterna från Broderskap påstått. (alla remissvar från Sveriges Kristna Råd och olika kristna kyrkor säger också nej, också en betydande del av svenska folket).
I ett svar till Skånberg och Swärd förtydligar nu broderskaparna att de med "all kärlek är bra kärlek" menar just att de är för samkönade äktenskap. De säger som svar på Skånbergs och Swärds fråga att de inte som RFSU vill stödja månggifte, inte heller syskonäktenskap.
Sedan raljerar broderskaparna över att Claphaminstitutets företrädare ställer denna fråga. De skriver:
"Efter allt detta (annat positivt man skrivit om solidaritet etc) har den kristna högern (obs de envisas med att etikettera på detta sätt) i Sverige en enda fråga: förordar Broderskapsrörelsen syskonäktenskap och månggifte?
Ja, man hade den frågan eftersom broderskaparna uttryckt sig på ett mycket luddigt sätt och frågan om samkönade äktenskap just nu är en aktuell fråga i det svenska samhället där åsikterna går i sär.
Broderskaparna uppmärksammade möjligen inte att Skånberg och Swärd i sitt svar också skrev:
"I stort delar vi manifestets ord om förlåtelse och upprättelse, solidaritet, generöst bistånd, fristad för flyktingar, fred i Mellanöstern, kamp för mänskliga rättigheter och mot individualisering och girighet." Därför fanns ju ingen anledning att gå i polemik mot just dessa delar.
Broderskaparna skriver sedan på ett sätt som om de hade monopol på den kristna kärleken:
"Kärlek kan aldrig vara fel ? kärleken är en del av Gud. Det är omöjligt att tänka sig Gud utan kärlek och kärlek utan Gud. Därför är all kärlek bra kärlek." Detta är en truism som givetvis alla ställer upp på. Men i denna kontext ger man detta en väldigt specifik tolkning: Att man som kristen måste vara för samkönade äktenskap. Är man inte för samkönade äktenskap så tar man avstånd från den kristna kärleken.
Jag tror att broderskaparna är medvetna om att det finns en stor konsensus inom kristenheten, när det gäller den kristna kärleken (som ju är grunden), solidaritet, samhällsansvar etc, men det låtsas man inte om. Istället använder de vilka medel som helst för att bilda opinion i frågan om könsneutrala äktenskap som nu blir het inför behandlingen i riksdagen.
De framför inte ett enda sakargument. De kristna remissinstanserna har framfört en gedigen sakargumentation i sina remissvar för att bevara äktensakpet. Se t.ex. Katolska kyrkans remissvar eller kyrkornas gemensamma svar i remissvaret från Sveriges Kristna Råd.
I avsaknad av sakargument försöker broderskaparna på ett fult sätt framställa splittring inom kristenheten. Envist etiketteras Clapham (som tydligen ses som en mycket farlig motståndare) som kristen höger, vilket inte är sant och broderskaparna har fått svar på tal angående detta.
Den kristna kärleken exploateras för politiska syften, eftersom det verkar vara deras enda kvarvarande argument. Analysen att den kristna kärleken kräver att man inför samkönade äktenskap är inget som delas av större delen av kristenheten, och de kristna samfundens argumentation framgår tydligt i deras mycket sakliga remissvar. I botten på broderskaparnas argumentation ligger det underförstådda antagandet att bevarandet av äktenskapet som en relation mellan man och kvinna i sig innebär en diskriminering av homosexuella. Detta är inte sant, det är två olika frågor. Det finns även många homosexuella som är för bevarandet av äktenskapet.
---------------------
Fotnot: Påven Benedikt XVI har skrivit en mycket fin utläggning av den kristna kärleken i sin första encyklika GUD ÄR KÄRLEKEN. Han tar upp kärleken både som eros och agape, han reflekterar över hur dessa båda former av kärlek förhåller sig till varandra och han tar upp kyrkans och den kristna människans sociala ansvar utifrån kärleksbudskapet. Läs mera här...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar