Äktenskapet som en specifikt lagskyddad institution för samlevnad mellan man och kvinna och det sammanhang där barn kommer till och får en tryggad uppväxt är på väg att gå i graven om enmansutredaren Hans Regner får som han vill. Utredaren tycker att den traditionella betydelsen av äktenskapet som en heterosexuell relation inte kan vara avgörande för om äktenskap ska öppnas också för par med samma kön. Han anser inte heller att det nuvarande argumentet för äktenskapet som en samhällelig institution där barn ska födas och växa upp är relevant. Äktenskapet bör utvidgas till att omfatta även personer av samma kön, menar han . Detta skulle innebära att den nuvarande partnerskapslagen försvinner och ersätts av en ny äktenskapslagstiftning.
- Det är för klent att en så viktig fråga överlåts till en enmansutredare, säger biskop Anders Arborelius på Katolska stiftets hemsida. Vi hade förväntat oss en parlamentarisk utredning av bättre kvalitet. Materialet utgår helt från den vuxnes värld och barnperspektivet är inte alls belyst. Jag vill se ytterligare utredning av den här frågan innan man kan gå till beslut om en ny lagstiftning, säger biskopen.
Katolska kyrkan har bifogat ett särskilt yttrande till utredningen. Där sägs bland annat:
?Relationerna och stabiliteten i familjen utgör grundvalarna för friheten, tryggheten och solidariteten i samhället. Att upprätthålla den äktenskapliga föreningens och familjens stabilitet kan dock inte enbart överlåtas åt de enskilda individernas ansträngningar. Ansvaret för att skydda och gynna familjen genom att ge en tydlig institutionell karaktär åt äktenskapet åligger samhället som helhet?
?Homosexuella relationer saknar däremot de biologiska och antropologiska element hos äktenskapet (och familjen) som skulle kunna utgöra grunden för att ge dem status som äktenskap. Frånvaron av sexuell komplementaritet hos homosexuella par skapar hinder för den normala utvecklingen hos barn som är i deras vård. Dessa barn berövas erfarenheten av endera sin far eller sin mor.?
Äktenskapslagstiftningen och respekten för mänskligt liv är två områden där det trots sekulariseringen funnits en samstämmighet i värderingarna mellan samhället och kyrkorna, en samstämmighet som nu håller på at luckras upp. Även om många länder har en tillåtande abortlagstiftning, så har argumentet ändå varit att abort är en nödlösning där beslutet överlåts åt kvinnan. Detta argument trampas alltmer i smutsen av abortliberaler som hånar kyrkornas värnande om det ofödda livet.
Att ett så stort antal foster dödas år efter år är en tragedi för vårt land, och övergivandet av äktenskapsinstitutionen i den biologiska och socialantropoogiska form som i alla tider varit en grund i den mänskliga gemenskapen, kan komma att få oanade konsekvenser. De som förespråkar detta är aningslösa och vet inte vad de håller på att rasera.
Argumentet för en förändring av äktenskapet tycks främst ha att göra med de vuxnas intresse, och då främst de homosexuella som kräver att få rättighet till äktenskapsinstitutionen, vad det betyder för barnen tycks ingen bry sig om.
Men att neka sådana samlevnadsformer äktenskaplig status som inte utgör ett äktenskap kan inte betraktas som diskriminering eller särbehandling. Homosexuella får givetvis inte diskrimineras på grund av sin läggning, och de homosexuella som vill ge juridisk trygghet åt sin samlevnad kan få detta genom en bra partnerskapslagstiftning. Även homosexuella personer har kommit till världen genom en man och en kvinna, och de borde kunna inse värdet av att bevara äktenskapsinstitutionen i dess hittillsvarande form, vilket jag förstått att många homosexuella också gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar