fredag 30 mars 2007

Bilden av Ratzinger som bakåtsträvare felaktig och orättvis

 

Bilden av Ratzinger som bakåtsträvande konservativ som nu senast framställts i en artikel i DN av idéhistoriker Amanda Peralta är djupt missvisande och orättvis. Säkert finns det konsevativa krafter i kyrkan som vill tolka saker han säger i den riktningen, liksom det finns radikala krafter som känner sig motarbetade, och som har ett intresse av att upprätthålla den bilden, men båda har fel. Ratzinger, är framförallt en trons människa som tar sitt ämbete på högsta allvar och ser det som en tjänst åt mänskligheten. Särskilt sedan han blivit påve och inte längre har det otacksamma uppdraget att vara "trospolis" (chef för Troskongregationen) har hans mera kärleksfulla och folkliga sidor framkommit. 

Kardinal Ratzinger, nu påven Benedikt XVI var tidigare chef för Troskongregationen, den instans i Katolska kyrkan som har uppgiften att vaka över att tron förvaltas och förs vidare till kommande generationer på ett rätt sätt. Det kan tyckas vara en otacksam och petig uppgift. De som i sista hand avgör vad som är sann katolsk tro är Kyrkans läroämbete som består av alla världens biskopar i gemenskap med biskopen i Rom, påven. Ibland samlas man till koncilier för att överlägga om detta. Det första konciliet hölls i Jerusalem under första århundradet, det kan man läsa om i Bibeln, Apg:15, det senaste, Andra Vatikankonciliet hölls i Rom på 1960-talet.

Att det finns ett läroämbete i Kyrkan kan man tycka vad man vill om, men det är nog en av de saker som gjort att den Kristna tron bevarats på ett sådant sätt som den gjorts genom århundradena. Katolska kyrkan menar sig inte stå över tron, utan förvaltar den så som den mottagits från Jesus och de första apostlarna. Det har i alla tider funnits kontroverser där Kyrkan distanserar sig från "irrläror" som är snarlika kristendomen men avviker på väsentliga punkter. Andra personer har från början varit motarbetade av kyrkans ledning, men senare visat sig bli stora reformatorer. Dit hör t.ex. Franciskus av Assisi och Ignatius av Loyola. Tack vare det har den kristna tron bevarats som den gjort fram till idag. I denna process prövas allt och det goda behålls.

Bedöm inte Benedikt XVI på hörsägen, utan på hans egna meriter. Jag rekommenderar till läsning: "Gud är kärleken", hans första rundskrivelse, finns på svenska. För den som har ett djupare teologiskt intresse rekommenderar jag "På väg till Jesus Kristus", bokförlaget Catholica.


Inga kommentarer: