Jag ser att tidningen Dagen idag tar upp diskussionen som startats av några läkare och barnmorskor i DN i söndags. I en debattartikel vågade de knysta om att avhållsamhet och begränsning av antalet partner kan vara något att tala om vid sidan om kondomanvändning när det gäller sund och säker sex. Det skulle de inte ha gjort. Blogg-världen fullkomligt rasar mot dem, det finns ingen ände på invektiv och indignation som haglar: Puritanism, moralpanik, konservativt och ofritt, moraliska skräckhistorier. När det gick upp för bloggarna att flera av författarna var kristna fick de ytterligare vatten på sin kvarn och kunde inordna dem i rätt fack enligt sina tidigare fördomar: "den allra värsta formen av kristet propagandaspridande", "Jag orkar inte göra en mer djuplodad analys än att konstatera att moralisterna sticker upp sina trynen". Inte heller Hanne Kjöller på DN´s ledarredaktion som annars brukar vara en klok analytiker kunde hålla sig: "Så kan det låta när man klär gammelmoralism i smittskyddskläder", skriver hon i ett ledarstick.
Jag suckar, jag orkar inte längre bli upprörd över detta. Reaktionen är så förutsägbar. Det spelar ingen roll vad som står i artikeln, de som reagerar verkar inte ha läst samma artikel som jag. Artikeln refererar korrekt till vetenskapliga studier, det talas om sex som något positivt, att kondom är en bland flera nödvändiga strategier för säker sex, men det spelar ingen roll. Nämn ordet avhållsamhet, så det är som att trycka på en knapp och förblindningen är total - som förvuxna tonåringar som inte kommit över sin tonårsrevolt. Lugn! Ingen vill hindra er från någonting. Men inse att andra också kan ha något viktigt att säga, försök att lyssna istället för att omedelbart reagera med ryggmärgen!
...när det gäller sexuallivet har vuxenvärlden gått före och förvandlat sexualitetens gåva till en handelsvara som torgförs på löpsedlar och webbsajter. Den tonåring som inte debuterat sexuellt förleds att tro att han eller hon är onormal, en missuppfattning som i värsta fall späds på av en ensidig sexualundervisning i skolan. DN-debattörerna uttrycker sin uppskattning över att en positiv attityd till sexualitet förmedlas till ungdomar men efterlyser att uppmärksamhet även ägnas dess ramar och gränser. Det är ett förhållningssätt som ligger långt från en svartvit världsbild. Det faktum att såväl spridningen av sexuellt överförda sjukdomar som aborter fortsätter att ligga på hög nivå i Sverige trots obligatorisk sexualundervisning och lättillgängliga preventivmedel borde få den mest kallhamrade sexualliberal att tänka efter vad som gått snett. Den sexuella frigörelsen syftade till ökad njutning, inte till ökat lidande. Men det var där den landade. Och ett sådant misslyckande måste leda till analys, inte fördömanden, av dem som pekar på en annan väg. Eller handlar det helt enkelt om ömma tår?
Jag skulle kunna låta bli att uppröras och lägga mig i denna debatt ytterligare om det inte vore för den unga generationens skull och behovet av stöd och förebilder. I högstadiet och gymnasieåldern är man i en mycket känslig ålder, man är pressade och många unga känner sig onormala om man inte har haft en tidig sexdebut, unga flickor pressas till sex utan att de är egentligen vill. Nyligen redovisades en undersökning som visar att många unga efteråt är missnöjda med sitt första samlag, och att de önskat att de kunde ha väntat. Unga omogna pojkar som har svårt att veta var gränsen går och så leder det till sexuella övergrepp. De förstör inte bara offrens liv utan berövar sig också själva möjligheten av en sexuell karriär där de kan njuta av denna gåva på ett humant och finstämt sätt. Jag ser många av mina patienter som har sexuella trauman bakom sig, och det är inte ovanligt att sex missbrukas på ett tvångsmässigt sätt. Det är som med alkohol, det kan ge en njutning för stunden, men man är inne i en ond cirkel som är ytterst plågsam. Unga människor och även vuxna som inte hittat ett harmoniskt sätt att umgås med sin sexualitet behöver ett helt annat stöd här än den översexualisering vi möter i vardagskulturen.
Tack och lov är de unga mycket klokare på detta område än många i den äldre generationen. Clara Lindström, 22 år och bloggare som intervjuas i tidningen Dagen säger:
- Det finns ett mycket stort glapp mellan den sunda och kloka undervisning man får på ungdomsmottagningarna och den massiva popularisering av sex som tidningarna förmedlar i dag. - Det är en väldig sexfixering som upplevs som mycket jobbig av mig och min bekantskapskrets. Man blir stressad av allt man förväntas göra. Den känslomässiga biten och att man kanske bör vänta med sex tills man är riktigt säker talar man inte om. Och avhållsamhet är tabu... vår generations vuxna förebilder har haft en promiskuös livsstil, varför ska då vi göra på ett annat sätt? Som singel i min ålder förväntas man vara promiskuös. Säger man nej till tillfälliga sexkontakter är man kanske inte konstig, men man sticker ut.
...klok sexualundervisning, att fler än bara de som sedan anklagas för att vara extremhögerkristna vågar tala om att avhållsamhet kan vara bra, och mer livskunskap i skolorna. När man går i högstadiet och på gymnasiet är man i en mycket känslig ålder och grupptrycket är hårt. Man behöver undervisning som är stärkande för individen och självkänslan och prata om hur man säger nej till droger, låter bli alkoholen och skjuter upp sexdebuten.
Jag förutspår att den extrema sexualliberala trenden sjunger på sista versen och att den mera balanserade och humana hållning som Clara här ger uttryck för är i kommande. Det är sexualliberalerna som är omoderna och konservativa. Att vänta med sex är modernt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar