Göran Skytte uppmärksammar i en ledarkolumn i SvD ,med anledning av att 9 biskopar vågat häva upp sin röst på DN´s ledarsida, att det sedan 20-talet finns en målmedveten politisk strategi att avskaffa Kyrkans inflytande i samhället, inte genom att förbjuda eller motarbeta den, utan genom att infiltrera den inifrån. I början på 1900-ville det socialdemokratiska partiet avskaffa statskyrkan, men sedan ändrade man linje: Man skulle behålla kyrkan och göra den till en del av den socialdemokratiska staten. Statskyrkan skulle användas för att ”befria Sverige från kristendom”. På 1930-talet sade kyrkoministern Arthur Engberg (s): ”Låt oss till att börja med avskaffa biskoparna och införa en kyrklig överstyrelse med en generaldirektör för Kungliga Salighetsverket.” Denna historia har återberättats i olika sammanhang. Maciej Zaremba skrev en artikelserie i DN 1999, och Göran Skytte berättade om det i sin bok Omvänd som kom ut sommaren 2008. Många aktiva i Svenska kyrkan liksom alla biskopar och de som är insatta i historien känner säkert också till det. Därför är denna letargiska tystnad kring saken högst märklig. Det är som en helig ko man inte får tala om.
Zarembas artiklar: 1. Biskopen tiger i församlingen. 2. Kyrkan för folklig för sitt eget bästa. 3. Kvinnliga präster en fråga om tro? 4. Evangelium enligt Hedenius.
Men nu är det väl dags att befria Svenska kyrkan ur dess tvångströja och fullborda skiljandet från staten så att allt det liv, all tro och allt engagemang får komma till uttryck på sina egna villkor, inte styras av personer som inte på allvar är engagerade i Kyrkans liv. Att de 9 biskoparna vågade häva upp sin röst på DN´s ledarsida kändes som ett befriande ljus i mörkret. Må det inte bara vara ett tomtebloss som snabbt brinner ut. Alla åsiktstalibaner som upphävde sin röst och kritiserade biskoparna för att de vågade uttala sig bekräftar bara hur otidsenligt systemet med partipolitiskt styrning är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar