ett tidigare inlägg tog jag upp frågan om högerextremism inom SSPX och biskop Williamsons mycket säregna konspirationsteorier med ingredienser som Protocols of the Elders of Zion, förfalskade dokument som påstås bevisa att det finns en judisk sammansvärjning mot Västvärlden som är allmänt omhuldade i ny-nazistiska kretsar, förhöret med Christian Rakovsky (som sägs vara frimurare och en av världens mäktiga) av en agent till Stalin i ryskt fängelse januari 1938, märkliga ljusfenomen över himmelen i norra Europa kopplade till Maria-uppenbarelserna i Fatima m.m.
Williamson må vara en obekväm figur också för SSPX, men idag vill jag kommentera ytterligare ett tema från TV-programmet korrespondenterna special om SSPX och deras strävan att påverka Katolska kyrkan. Kardinal Castrillon-Hoyos är en person som de som stödjer SSPX ofta hänvisar till. Han är president för påvliga kommissionen Ecclesia Dei som sköter om dialogen med SSPX. Enligt teologen Gianni Gennari som intervjuades av Kristina Kappelin i Rom har påven blivit förd bakom ljuset genom att han inte informerats om hela bilden. Williamsons konspirationsteorier borde varit väl kända, men det berättades inte får påven. Påven säger själv att han inte kände till detta. Inte heller Kardinal Kasper som sköter om dialogen med judarna konsulterats innan beslutet om att häva exkommuniceringarna fattades.
Jag kan mycket väl tänka mig att det finns olika falanger inom den romerska kurian och att det bedrivs ett lobbyarbete och att man försöker styra beslut i den riktning man vill genom att ge påven tillrättalagd information, betona vissa saker, förtiga andra etc. Kardinal Castrillon-Hoyos verkar höra till dem som står SSPX nära. Vatikanens talesman Lombardi säger artigt att han inte klandrar kardinal Castrillon-Hoyos för den uteblivna informationen om Williamson, men någonstans runt Castrillon-Hoyos måste informationen vara känd, t.o.m. kommentatorer på min blogg har vetat om detta som en allmänt känd kunskap, så någonstans måste man ha valt att undanhålla informationen.
I diskussionen här på bloggen har man kritiserat dem som betonat att SSPX trots de hävda exkommuniceringarna fortfarande inte är en godkänd inom-katolsk organisation och att biskoparna inte får utöva sina ämbeten inom Katolska kyrkan, utan man vill få det att framstå som om allt redan praktiskt taget är ordnat och att det bara återstår vissa formsaker. Man tycks vara angelägen att förmedla den bilden trots att det inte är sant. Det ingår i propagandaspelet.
Katolsk Observatörs blogg fortsätter att ösa galla över TV-reportrarna för deras okunniga och vinklade rapportering om Katolska kyrkan. Jag kan hålla med om att den delvis är okunnig, Katolska kyrkan är en komplicerad organisation att studera och rapportera ifrån, och inte blir det lättare för att det finns olika falanger som vill ha tolkningsföreträde och beskriva det på sitt vis. Reportrarna är utlämnade till de informatörer de träffar på. Men samtidigt måste jag säga att rapporteringen har blivit betydligt bättre. Det finns både ett intresse att faktiskt rapportera från Kyrkan, och när man väl gör det, så är det inte bara att man målar i negativa kritiska färger, utan man har en intention att försöka förstå och belysa från olika håll. Erika Bjerströms slutord i programmet reportrarna special kan jag inte låta bli att återge: "I Vatikanen brukar man inte låta sig provoceras så lätt. I Kyrkan brukar man säga att vi lever i den här världen men inte av den här världen, så för dom är kanske allt detta (uppståndelsen kring SSPX) bara en krusning på ytan när man har evigheten som sitt perspektiv".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar