På Dantes nyheter reflekterar man över medierna och Kyrkan. Efter en inledande mediastorm i samband med SSPX-biskopen Richard Williamsons skandalösa intervju i TV där Katolska kyrkan anklagades för otydlighet när det gäller var man står i förhållande till judarna och synen på Förintelsen, så har påven gjort flera mycket tydliga markeringar som inte kan missförstås: Det ör oacceptabelt att förneka Förintelsen, särskilt när det kommer från en av kyrkans herdar. Richard Williamson får inte verka som biskop i Katolska kyrkan. Relationen till Israel och det judiska folket är mycket gott, påven har träffat judiska ledare och håller som bäst på att förbereda sin resa till Israel.
Det borde alltså inte vara några otydligheter kvar om var Katolska kyrkan står. Ändå kan Barbro Hedvall i en krönika i DN för några dagar sedan skriva: ."..när påven och Vatikanen inte heller förmår hantera mörkermän som Williamson på ett klart och entydigt sätt fruktar de moderna och utåtriktade krafterna att klyftan inom kyrkan ska bli för djup". För inte så länge sedan hade PC Jersild, en annan DN-medarbetare återupprepat en annan lögn som spridits om påven och som också tydligt dementerats, den om att han uttryckt sig negativt om homosexuella i sitt jultal, vilket alltså visade sig vara en tidningsanka.
Finns det hos media en medveten illvilja mot Kyrkan som gör att man håller fast vid negativa vinklingar och förbiser den korrekta faktabild som Kyrkan faktiskt ger.
Dantes nyheter funderar över frågan om upprördheten över hela vår jord i samband med Williamson-intervjun: Blev verkligen allmänheten runtom på vår jord, inkl. muslimerna och kineserna, så upprörd över biskop Williamsons ansvarslösa uttalande att medierna som en naturlig följd av sitt nyhetsuppdrag helt enkelt måste rapportera om en spontan, världsvid chockvåg? "Eller har de västerländska medierna av illvilja mot kyrkan och påven skapat en opinionsstorm ur en välkommen - och f.ö. framletad, framprovocerad, sedan konserverad - förevändning? I en typisk västerländsk eliternas "uppgörelse" med sitt kristna arv?"
Pater Peter Gumpel som i trettio år har han forskat i bl.a. frågan om Pius XII och judarna kan sägas vara vår främsta expert på detta område har erfarenheter av hur svårt det är att få medierna att överge omhuldade fördomar. Hans slutsatser går tvärtemot den bild som ofta sprids att Pius XII genom sin passivitet visade att han i i lönndom stödde nazisterna. Trots massiv saklig information om motsatsen är det svårt att få medier att överge denna negativa bild. I vissa militant anti-katolska kristna kretsar uppehålls samma fördom.
Göran Hägg har påpekat att fördomar mot och öppen avsky av fr.a. den katolska kyrkan är de enda tillåtna fördomarna i dagens Sverige. Enligt Hägg är detta sant om såväl medierna som skolböcker. Och man skulle kunna tillägga: om vissa antikatolska frikyrkliga grupper. Att det ofta finns en negativ hållning till kristendom i allmänhet och Katolska kyrkan i synnerhet inte bara i media, utan i tongivande kretsar inom kultur och politik har jag skrivit om vid upprepade tillfällen på denna blogg. (Se under sökordet kyrka i motvind).
Dock vill jag nyansera bilden något, det finns gott om undantag, och vi kristna kommer inte att bli trovärdiga och nå framgång genom att endast stämma upp klagokörer. Istället handlar det om att positivt ta för sig av det ytttrandefrihetsutrymme som vi äger på lika villkor med alla andra. Det är ju också p Gumpels syn på det hela. Trots denna massiva negativa ryktesspridningen om Pius XII så har hans idoga informerande vunnit framgångar.
Bilden kompliceras ytterligare av att det finns kretsar inom Katolska kyrkan som är starkt negativa mot påven och som ofta verkar göra gemensam sak med kyrko-kritiska media.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar